EmoMilis.

Varför ska jag utsätta mina stackars öron för kents underbara musik? Eller jag kanska ska omformulera mej lite... Varför lyssar jag på fel sorts kentlåtar? Man blir ju bara att tänka. Tänka på fel sätt dessutom. De finns ju låtar jag blir glad av, men ändå lyssnar jag på dom som tillhör en annan kategori. Dom som betyder något. Dom som känns.

Så som "Önskar att någon" träffar rakt i hjärtat. Även "Bas riff".

Låt mej citera kära vänner:

"Och jag har ledsnat på att vänta
ärligt talat jag är trött
Du är TV-ögd, förändrad
du är gråtmild du ser rött

Jag har ledsnat på att vänta
på dom ständiga problemen med sömn
Behöver nån som behöver mej"

***

"På vägarna i natt
så jagar vi ifatt
Med karta & kompass
ingen vila, ingen rast

Vad som än har gjort mig elak, feg
Vad som än har hänt, är allt mitt fel
Vad som än har gjort dig vänlig, ren
Allting är försent

På vägarna i natt
kan jag hålla mig för skratt
Mitt leende som sköld
mot tårarna som föll"

Varför utsätta sej själv för detta?
I dunno... EmoMilis.

Kommentarer

Skriv gärna en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0